Tillbaka till Orkes hörna Hej... och tveksamt välkommen till min sida med lite skolarbeten på... Det är diverse små saker och ting jag skrivit de senaste veckorna på grund av och genom skolan... Skolan är just nu Komvux, framförallt Matte och historia men även Svenska och Engelska. Känndes som meningslöst att göra allt om man ändå bara skulle lämna in det till lärarna, så här följer... diverse... Skolarbeten. Ytterligare stordåd av Herkules En "tidnings artikel" om Herkules och hans stordåd enligt myter i det antika Grekland. Veckans gästtyckare Demokritos En "Tidningsartikel" om Demokrati i det antika grekland. Värdefulla tipps till vettskrämda talare Svenska C uppgift. Komming upp snart! På alldeles snart dyker kanske något eller allt av följande upp: Diverse fest tal, Historia frågor om feodalism i europa under medeltiden, ett och annat av intresse gällande 1600-talet. Håll till godo...

Ytterligare storverk av Herkules Av J. Ournalist (Mattis Lindmark) Från Lernais träskmarker kommer nya rapporter om store herr Herkules stordåd, det rycktas att denne gigant denhär gången satt stopp för den hiskeliga hydran som förpestat landet sedan många år. Jag träffade Herkules utanför Argolis murar där han väntade på kung Eurysthenus för att förmedla nyheterna. Jag tog tillfället i akt att växla några ord med denna karl som på så kort tid kommit att fängsla världen med sina hjältedåd och bragder. Jag måste säga att jag var lite spänd inför mötet, det är inte var dag man möter någon som nära nog jämställts med gudarna. Herkules var dock mycket ödmjuk och jag fann mig snabbt tillrätta i hans sällskap, jag frågade honom om hans senaste hjältedåd, hur han burit sig åt för att besegra hydran. - Ja du, som vi ju alla vet består en hydra av en väldig mängd av huvuden, halsar, klor och dylikt. Min taktik var helt enkelt att försöka hugga av halsarna och på så sätt skilja huvudena från kroppen. Svarade Herkules och tog en tugga gräs innan han fortsatte. Som barn dödade jag en och annan hydra i trädgården, du vet, bara för skoj skull. Vad som skiljde denna varelse från dem jag dödat där hemma var att han hade en irriterande förmåga att få tillbaka sina huvuden. För varje huvud jag högg av kom det nämligen två till. Enormt irriterande måste jag säga eftersom han hade rent förfärlig andedräkt. Stanken dubblades och det blev snart olidligt. Vad gjorde du då? -Tja, inte var det så hemskt svårt egentligen. Jag hade ju med mig min brorson Iolaos som går fyra veckors praktik hos mig, vanliga fall pluggar han Hjältemod 20p i Athens Universitet. I alla fall så bad jag honom tända eld på lite snårskog som växte där på kullen. Han gjorde som jag bad honom. Jag sade åt honom att bryta av en brinnande gren och liksom bränna halsstumparna som jag högg av innan några nya huvuden hade hunnit växa ut. Ojdå, vilken smart ide. Men är det inte så att dendär hydran har ett huvud som är odödligt? -Jorå, precis så är det. Jag ser att du har studerat din Hydrakunskap minsann. Det sista huvudet jag högg av överlevde mycket riktigt och låg där och gnällde medan kroppen dog. Vi tänkte ta med huvudet hit och använda det som väckarklocka men när det visade sig att han dels krävde ofantliga mängder mat, eftersom han aldrig blev mätt, maten tycktes bara rinna genom honom. Dessutom hade han inget tidsinne så jag slängde honom i en grop och välte en jättestor sten över honom för att liksom bli av med eländet. Vad har du för planer för framtiden? -Ja, det beror ju helt på vad kung Erysthenus har tänkt beordra mig att göra. Han har någon underlig ide om tolv storverk eller nåt sånt. Men om jag själv fick hitta på något så skulle jag vilja sätta stopp för den vita tjuren som härjar på kreta, det sägs att dem retat upp Poseidon en aning och att han hämnats med att skicka en ganska uppretat vit tjur som förstör ett och annat där borta. Sen så har ju Artemis ett gäng magiska hinder. Någon av dem skulle det ju vara skoj att fånga. Det har ju blivit lite av var hjältes dröm att fånga dendär Hinden som springer lös så, vi får se. Kanske jag lyckas med det… Säg mig, varför utför du alla dessa uppdrag åt Erysthenus? - Tja, det är ju något jag helst inte vill prata så mycket om. Men som du kanske vet var jag lyckligt gift en gång i tiden, hade barn och hela köret. Men så hade guden Hera en dålig dag och i ren illvilja sände hon vanvett över mig och grumlade mitt sinne. Jag blev så tokig att jag dödade såväl frugan som barnen. Det är ju inte sådär väldigt kul så jag begav mig till oraklet i Delfi för att hör mig för ifall det fanns något sätt att råda bot för det hemska jag just gjort. Oraklet sa åt mig att jag skulle komma hit och tjäna Erysthenus i sådär en tolv år eller så. Och det är därför jag är här. Det sägs att du inte får komma in i staden Argolis utan måste vänta utanför murarna… -Jo, precis så är det. Erysthenus är ju som bekant en ganska feg kung, det sägs till och med att han har låtit tillverka en stor kruka enbart att ha för att gömma sig i. Han är helt enkelt så otroligt rädd för mig att han inte vill släppa in mig i staden, så jag väntar helt enkelt här utanför. Just när han sagt så dyker kung Erysthenus själv upp på stadsmuren för att tala till Herakles. Jag passar på att tacka för pratstunden och önska honom lycka till i sina framtida hjältedåd och under tiden Erysthenus förklarar nästa uppdrag för Herakles så tränger jag mig ut genom folkskarorna som samlats för att få en glimt av hjälten. Jag känner mig nöjd ända in i märgen över att fått tillfälle att möta en så magnifik person i levande livet och hoppas att jag lyckats förmedla åtminstone lite av hans storhet till era läsare. Tillbaka

Veckans gästtyckare, Demokritos (Mattis Lindmark) Kära läsare och analfabeter, eller kanske ska jag kalla er för medborgare av Athen. Som bekant har vi fått ett nytt styra, så kallad Demokrati och det går helt kort ut på att vi alla skall bestämma. Ni kan inte ha missat det, alla talar om det och alla vill utöva det. Men vad skall det då vara bra för? Till att börja med vill jag ta upp lite av bakgrunden till hur det egentligen kom sig att denna något underliga och i mångas ögon vansinniga iden blev verklighet. Hur kan någon tro något så vansinnigt som att alla skall få bestämma och dessutom tro att det går att genomföra? Svaret är järn, rätt och slätt helt enkelt hårt, blankt järn. De senaste åren har järnpriserna rasat, vad som tidigare bara tillhörde en exklusiv skara människor blev snart var mans egendom. Detta innebar att även de simplaste bönderna kunde bygga sina egna spjut, sköldar och rustningar. Innan vi visste ordet av så stod en hel liten arme av bondesoldater på rad och krävde både det ena och det andra. Bönderna må vara obildade, okunniga och i många sammanhang är dem också väldigt irriterande men dem har två stora fördelar, dem är ena rackare på att gadda ihop sig och dem producerar mat. Mat är något även vi lärda män behöver och när bönderna blivit så många och så välbeväpnade kunde ingen tvinga dem att skänka bort maten längre. Rätt vad det var så kunde även den minst bildade och mest oförskämda lilla Athen bon komma å kräva både det ena och det andra, kräva att få bestämma över sig själv och sina egna liv. Helt otroligt, men rätt vad det var så hade vi demokrati, varken vi ville eller inte. Nu är det ju tack och lov så att även om det kallas folkstyre så får inte alla vara med å bestämma, nej nej, naturligtvis så har inte slavar någon rösträtt. Kvinnor och barn är föga passade för så tungt ansvar dem heller, och inte heller främlingar från utomstans ifrån. För att få rösta måste båda dina föräldrar vara från Aten, och du skall vara en fri man. Själva röstningen, som ju alla talar så varmt om, går till så att du ristar in namnet du röstar på en lerskärva och ger till röstförätaren. Den person som fått flest röster får bestämma. Naturligtvis är detta bara en av många trender och jag är fullständigt övertygad om att den snart kommer att blåsa över, den vanliga simpla Aten bon har helt enkelt annat för sig än att hålla på att påverka och bestämma. Det är ett för stort ansvar för gemene man och det är bara en tidsfråga förrän söttman av förändring börjar smaka beskt i var mans gom och man återgår till vardagen och lämnar bestämmandet åt sådana som vet bättre. Demokrati, jag ger fenomenet femton år, högst. Sen har det försvunnit precis som platå sandalerna gjort. Tack för mig, nästa gång skall jag ta upp och berätta om mina filosofiska funderingar om ett världsomspännande, blixtsnabbt informations nät bestående av vältränade brevduvor. På återhörande då. Tillbaka

Värdefulla tipps till vettskrämda talare Av Mattis Lindmark Att hålla föredrag och tala inför många människor får för många en hjärnblödning att framstå som mild förkylning, det är det absolut värsta som finns. Man vill inte göra det, vill bara få det undanstökat och absolut aldrig mer göra det igen. Men det finns metoder att klara sig genom även de mest motiga föredragen relativt helskinnad. Här följer några värdefulla tipps för vettskrämda talare, jag kan inte garantera att det är någonting som fungerar just för dig, men det lär i alla fall inte göra saken värre… Det ultimata… · Ta det lugnt… det är snart över. Det är snart över, något man kan tänka på när det känns allt för motigt… Förberedelser · Läs på ämnet så att du kan och förstår… Tänk inte så mycket på att du skall hålla ett föredrag utan försök i stället bli intresserad av ämnet och lära dig så mycket som möjligt om det hela. Försök att förstå så att du kan förklara det med egna ord. Ju mer kunnig du är i ämnet desto lugnare och säkrare blir du. Det är ju du som skall berätta för dina åhörare om något du kan mycket om, precis som om du berättar för din bästa kompis vad som hände dig igår. · Skriv upp stödord Att man skall förbereda föredraget enligt konstens alla regler är tämligen uppenbart, vad man kan tänka på är dock att inte skriva för mycket. Du bör ha stödord nedskrivna så att du inte svävar iväg från ämnet eller glömmer bort något viktigt i din iver att klar så fort som möjligt. Men stödorden skall just vara ord, om du skrivit för mycket finns risken att du börjar läsa innantill. Under själva föredraget · Slappna av Slappna av och ta det lugnt, tala sakta och oroa dig inte. Du skall berätta för dina medmänniskor om något du gärna vill dela med dig av, värre än så är det inte. Ju mer du kan om ditt ämne desto lättare kommer det att bli att hålla sig lugn. Är dina kunskaper bristfälliga så kommer du att bli osäker och ditt föredrag blir lidande. Men ta det lugnt, du måste inte kunna alting. Är det någonting du inte vet så är det bättre att erkänna det än att försöka verka som du kan något du inte har någon aning om. Men be för den skull inte om ursäkt eller nedvärdera dig själv, håll fanan högt och tåga vidare genom föredraget. · Det är bara människor… Någonting man inte bör glömma är att vi alla bara är människor. Ingen är bättre än någon annan på något sätt och det spelar ingen roll om du gör bort dig eller vad som helst för det är ändå bara några andra människor som lyssnar på dig, ingen fara… vi är alla bara människor. · Använda dig av rekvisita Använd dig av tavlan, OH-Blad, föremål du tar fram och visar, allt möjligt som kan förstärka det du talar om. Inte bara för att det gör föreläsningen mycket intressantare utan också för att det ger dig någonting att bygga vad du säger runt och binda dina ord till. Bilder, OH-Blad och annan rekvisita kan fungera som en form av stödord som inte bara är bra för dig utan intressanta för dina åhörare. · Om du kommer av dig Det är absolut ingen fara att komma av sig. Ta det bara lugnt och hettsa inte upp dig, då glömmer du bara mer. Om du har läst på ämnet ordentligt kan du lätt glida över i något helt annat och ingen märker att du inte kommer ihåg vad du tänkte säga från början. Dessutom är det sällan så uppenbart som man själv tycker. Du kan ta ganska långa pauser, vara tyst och tänka efter utan att åhörarna märker något. Så kommer du av dig, tag en kort paus och tänk efter, titta på stödorden och om inte det fungerar, börja om från början. Slutligen Detta är inte på något sätt allt du behöver veta för att genomföra ett utmärkt föredrag med stående ovationer som följd utan snarare några tipps och idéer på hur man skall överleva och kanske lyckas få ur sig något värde. För att sammanfatta det hela: Lär dig mycket om ämnet, var dig själv när du resonera med dina åhörare och ta det lugnt. Då ska du se att du överlever med hedern i behåll. Lycka till… bryt ett ben eller nåt. Tillbaka